Your Company
Start Gårdar och Torp Historia Handelsbodar Företag Skolor Personer Länkar Kontakt Kartsök

 

 

Runeberg om Lännäs Wikipedia om Lännäs Vinön Svartkonst och sägner från Lännäs Gravstenar Släktforskning Litteratur om/från Lännäs Övrigt från Lännäs Fakta Dödsannonser Filmer från Lännäs Senaste uppdateringarna Sjöar Bok

Runeberg om Lännäs

19. Lännäs socken ligger mellan Stora Mällösa i nordvest, Asker i sydvest, Vestra Wingåker, af Nyköpings län, i sydost, och Hjelmaren i nordost. Arealen är 0,781 qvadratmil land, och 0,013 sjö, utom socknens andel i Hjelmaren; hit hör Winön i nämda sjö. Norra delen af socknen är temligen träskig, närmast Telge-ån, som här utfaller, men längre in blir den en bördig slätt, med lerhaltig jordmån; tills den ås vidtager, som skiljer nämda å från Tisarns och Sotterns dalgång. Denna ås sluttar brant åt norr, men långsamt åt söder, der den utsänder flera utskott; längst i söder är åter jemnare land. I samma rigtning som Telge-ån, går ett mindre vattendrag, kommande från Asker, genom Fastorpsjön och andra, öster ut till Vestra Wingåker. -- Folkmängden år 1840 var 1898 personer, fördelade på 352 hushåll. Hemmantalet är 47 1/4 oförmedlade, 41 1/4 förm. Hufvudnäringen är åkerbruk, i den norra delen mera än tillräckligt för ortens eget behof. Dertill kommer skogsbruk i södra delen, samt linodling, lärftsväfnad, humleplantering, handel med trädvaror o.s.v. -- Landsvägen från Örebro till Södermanland följer här mestadels Hjelmarens södra strand på något afstånd; vid densamma ligger Lännäs gästgifvaregård, 3 mil från Örebro. En mindre väg går åt sydost till Vestra Wingåkers kyrka.

Lennaes nämnes omkring 1314, och räknar till namnet kända kyrkoherdar från början af 1600-talet. Det är nu ett konsistorielt pastorat af tredje klassen. Kyrkan ligger långt i norr, vid Lännäs by, är betydligt stor. -- Bland fornminnen nämnas Habors röse, Signilds källa, Sigurds hög, och ett s.k. domaresäte, allt på Segersjö gårds egor.

Segersjö är socknens mest betydande gård; den ligger nära Telge-åns utlopp, och består af 3 mantal säteri, med ett stort antal (omkring 30) underlydande; har af ålder varit kungsgård, tills den af K. Waldemar Birgerson skänktes till biskopen i Strengnäs; indrogs vid reformationen, gafs af Dr. Christina till fältm. Torstenson, indrogs åter vid K. Carl XI:s reduktion, men kom slutligen å nyo i enskildtas händer. Bland dem nämnas presid. Broman, en Rålamb, en Cederhjelm, som 1771 gjorde egendomen till fideikommiss; den tillhör nu en frih. Montgomery Cederhjelm. Härunder lyder Lännäs eller Catharinae hälsobrunn, och ett skifferbrott vid Stenkulla, i söder, med jernmalms-anledning; äfvensom -- Långsäter, nära Hjelmaren, 1 m. skatte frälse. -- Styrsta, nära Hjelmaren, 2 m. säteri har tillhört ätterna Kagg, Ehrenfeldt, Coyet, och slutligen Cronhjelm, i hvilken slägts ego det ännu är. -- Lännäs Prestgård, nära kyrkan, 1 m. krono. -- Derböl, vid Hjelmaren, lastplats. -- I Lännäs by är Askers härads tingställe.

 

Lännäs eller Lennäs. Socken i Askers härad af Örebro län, mellan St. Mellösa i nordvest, Asker i sydvest, Westra Wingåker, som tillhör Nyköpings län, i sydost, 
och Hjelmaren i nordost. Arealen uppgår till 0,923 qvadratmil land och 0,o21
sjö, oberäknadt socknens andel i Hjelmaren, af hvars öar Winön hör till 

socknen. Igenom socknen utfaller Telgeån, och i dennas grannskap i socknens 
norra del är marken tämligen träskig, men blir längre in en bördig slätt med 
lerhaltig jordmån, tilldess den ås vidtager, som skiljer Telgeån från Tisarns 
och Sotterns dalgång. Denna ås sluttar brant åt norr, men mer långslutt åt 
söder, der den utsänder flera utskott; längst i söder blir landet jemnare. I 
samma rigtning som Telge-ån rinner ett annat vattendrag, som kommer från Asker, österut till Westra Wingåker genom åtskilliga sjöar, deribland Fastorpsjön.


Socknen, som består af 42½ förmedlade hemman, beboddes år 1840 af 1,898 

personer på 352 nhushåll, år 1860 af 2,268 personer. Åkerbruk är 
hufvudnäringen och gifver i norra delen mer än tillräckligt för behofvet; i södra 
delen kommer dertill skogsbruk; vidare linodling, lärftsväfnad, humleplantering och handel med trävaror. — Socknens 
namn, Lennæs, förekommer omkr. 1314; kyrkoherdarne äro kända till namnet 
sedan början af 1600-talet. Den är nu ett konsistorielt pastorat af tredje 
klassen, tillhörande Örebro kontrakt af Strengnäs stift. Kyrkan, ansenligt stor, ligger längst i norr, vid Lennäs by, 3 mil från Örebro, 11 1/8 från Strengnäs. Bland 
fornminnen förekomma några, som hänföra sig till sagan om Habor och 
Signild, t. ex. Habors röse, Signilds källa, Sigars hög, allt på socknens största 
gårds, Segersjös, egor; äfven ett s. k. domarsäte befinnes der. 

Bland gårdar märkas: Segersjö (se den art.), hvarunder lyda: ½ mant. Bönerud, 2 
Cathrine-berg, ½ Östra Dimbo, ¾ Westra ibm, 7 mant. Lennäs by (här är Askers härads tingsplats), 1/8 Dimbotorp, 1/8 Djursnäs, 1/4 Galnetorp, ½  Hesselberg, 1/4 Helgöl, Margretelund, en lägenhet, tax. till 6,000 rdr, 1/4 Mölneboda, 1/4 Mogetorp, 1/8 Prestebohl, 1/4 Ristorp, 1 /2 Ruddammen, ½ Stenkulla, ½ Sand, 1/8 Sundsöhr, 1/8 Segersjötorp, 3/16 N:a Winön, 1/4 Wràlinge, 1/8 Äspnäs, allts. tax. till 182,770 rdr. —

 1 mant. Styrsta, 1 Ebberud, 1 Krogstorp, tax. till 8,160 rdr, egas af grefve L. Cronhjelm till Flosta. — ½ mant. Berg, ½  Ememetorp, ¼  Sahlbacka, ½ Sigfridsboda egas under Högsjö bruk. — ½ mant. Derböhl, med 
lastplats, 1/8  maut. Ilelghult, 1 Långsätter, 1/8  Näfsand, ¼  Södra Wiltungla, egas under Bysta säteri. — Stenkulla skifferbrott, tax. till 3,000 
rdr, eges af Strömsholms kanalbolag. — Minsta brukningsdelen är 1/64 mant. Eketorp, .tax. till 90 rdr rmt. — Adress: Örebro. 

Källa Projekt Runeberg