Your Company
Start Gårdar och Torp Historia Handelsbodar Företag Skolor Personer Länkar Kontakt Kartsök

 

 

Strandberg, Olaus

Olaus Strandberg, präst i Lännäs under åren 1754 - 1772. Det är om den senare jag skall berätta. Han var på många sätt en märklig man.

Strandberg var född år 1721 och tillhörde en släkt, som med tiden blev känd för sina många präster. I cirka 250 år har det funnits präster från denna släkt i Strängnäs stift. Nämnas kan, att två av Olofs söner valde faderns yrke. Strandberg blev tidigt känd, som en mycket skicklig predikant. Han prästvigdes år 1746 och efter en kortare tjänst, blev han i slutet av 1747 antagen till huspredikant hos baronen Erland Broman, som på somrarna bodde på Rosersbergs slott. Där var ofta Fredrik I, Sveriges kung gäst. Efter en predikan i slottskapellet, som Strandberg höll i kungens närvaro, blev den unge prästen erbjuden tjänst som kunglig hovpredikant. Strandberg tackade emellertid nej med motiveringen: "af ömhet för min själ, som kunde taga skada vid hoftet". Hur kom det sig då, att Strandberg kom till Lännäs?

Jo baronen Erland Bromanköpte Segersjö år 1747. Han ville gärna ha Strandberg till kyrkoherde i Lännäs, när denna tjänst blev vakant år 1754. Trotts sina få tjänsteår och flera mera erfarna sökande, erhöll Strandberg tjänsten. Strandberg trivdes bra i Lännäs och befolkningen här uppskattade honom. Jag citerar en uppsats ur Bibeltrogna Vänners Julkalender år 1988: Citatet lyder: "Det var inte blott församlingsborna i Lännäs, som gick flitigt i kyrkan. Folk strömmade även från andra socknar. Strandbergs eldiga och varmhjärtade förkunnelse av försoningsordet som han själv uttryckte sig - framkallade snart en omfattande väckelse i hela trakten." Att han lämnade Lännäs år 1772 sägs bero på, att församlingen planerade att bygga en ny kyrka och att detta var ett område, som Strandberg var mindre intresserad av. Som bekant stod nuvarande kyrkan färdig år 1777.

Att inte Strandberg enbart var intresserad av s.k. andlig spis, förstår man, vid läsningen av en uppsats av honom från år 1772, publicerad i Tidskriften Engelbrekt nr 1985:1. Uppsatsen bär titeln "ANMÄRKNINGAR vid FISKET I HJELMAREN" och är en dåtida uppmaning om bättre fiskevård. Grundtanken hos Strandberg är, att då Hjälmarens fisk föder en stor del av länets invånare och dessutom räcker för export till Stockholm, var det angeläget "att så inrätta och vårda Fisket i denna sjö, att dess rikedomar icke må avtaga, utan snarare förkofras",

Vi har talat om en prästsläkt, men den för eftervärlden mest bekanta medlemmen är inte en präst utan en författare. Carl Vilhelm August Strandberg (1818 - 1877) var författare, tidningsredaktör och översättare av utländsk skönlitteratur. Han skrev under pseudonymen TALIS QUALIS (vilket betyder ungefär: Jag är som jag är). Jag vill påstå, att praktiskt taget alla vuxna Lännäs-bor känner till en av hans dikter. Den ingick i samlingen "Sånger i pansar" och bär titeln "Hymn". Om jag talar om, att den inleds med orden: Ur svenska hjärtans djup en gång, en samfäld och en enkel sång. Då vet alla att det är inledningen till vad vi i dag kallar för KUNGSSÅNGEN. , Holger

 

Källa Holger Elfsten

 

 

 


 

Senast ändrat: torsdag 28 oktober 2010