Your Company
Start Gårdar och Torp Historia Handelsbodar Företag Skolor Personer Länkar Kontakt Kartsök

 

 

Runeberg om Lännäs Wikipedia om Lännäs Vinön Svartkonst och sägner från Lännäs Örters användning Gravstenar Släktforskning Litteratur om/från Lännäs Övrigt från Lännäs Fakta Dödsannonser Filmer från Lännäs Senaste uppdateringarna Sjöar Bok

Örters användning

 

 

Beskrifning på åtskillige Träd och Örters Utseende~

 

 

No 1       Stärkebär det är litet, mycket risaktigt, fullt med taggar; har smala mörkgröna och hårda blad~

 

No 2       Jungfruhår, wäxer på stenar wid källor på berg och sandbackar~

 

No 3       Åkermönja wäxer på backar; wid gärdesgårdar och stenar med krusade blad fårhögt stängsel runtom med  små gula blomster~

 

No 4       Vårfrukåpa, wäxer allmänt i skogen, på ängar, backar och renar ligger utmed jorden hafwer små gula blomster bladen breda och något krusade~

 

No 5       Bäckböna wäxer gemenligen wid rinnande källebäckar hafwer tjocka blad nästan .....ortelacka och små blå blomster~

 

No 6       Fårpungar wäxer allistädes på marken i fet jord wid gärsgårdar och på Ängar hafwer ett brunaktigt eller mörkgrönt gräs med gula blomster och när det blifwer mogit är det som ett litet hufwud qwar med många Taggar omkring roten sjuter många grenar från sig~

 

No 7       Tusen dygder: wäxer på torr mark, Leraktige ängar, och wid sjöstranden hafwer ett Purpurfärgat rödt blomsterf

 

No 8       Lilla Swalegräs wäxa gerna på sumpiga orter under Hasselbuskar och annorstädes har små trinna blad och gule blomster; små rötter som några korn hängande samman~

 

No 9       Ögnetröst har wita sprickade blomster~

 

No 10      Jordrök hafwer Små purpurfärgade blomster wit gröna färgade blad och stjälkar~

 

No 11      Äbet, denna ört wäxer på ängar, renar och i hasselbackar hafwer släta gröna blad, bruna omkring en Himmelsblå knapp på hwar stjelke och roten är som hon wore twärt afskuren~

 

 

No 12      Åkermönja wäxer på backar vid gärdsgårdar och stenar med krusade blad hwilka luckya som smultron får en hög stängel runtom med små tgula blomster såsom Kungsljus när de affalla blifwer trinna knoppar hwilka fästa sig wid kläderna blomstrar i Juni och Augusti~

 

No 13      Ask, om midsommardagen skär man detta träd och förwarar samma spånar till sår och tandwärk hwilka Qwacksalware pläga omföra och sälja för ett särdeles Secreto och hemlighet~

 

No 14      Eketräd. stöter man på Ekållon och gör med swine= ister till smörjelse det läker ond sår och uppwäcker hårda swullnader~      Item. Tag barken af Ekemistel koka i sötmjölk gif barn dricka emot matkar?(maskar) så dö de inom 9 timmar~

 

No 15      Stickelbär eller Krusbärslöf, stampat och påbundit hetsiga swullnader stillar dem, och om sig frätande skador och utländska Elden och lindrar pinan~

 

No 16      Bäckböna, stampar man denna ört uti en mortel låter något sallt och Spindelwäf till; gör ett plåster af  och lägger på elaka sår läker wäl!

Hästbotare bruka mycket denna ört; för skabbsjuka och swullna Hästar~ Stöter man denna ört och

blandar med kli binder på hetsiga swullnader bölder och rosen hjelper innan kort, samma salfwa förtager och fläckar i Ansigtet~

 

No 17      Stöter man Räformsgräsets Örts Rot och slår Vinätticka på  och sedan med glas distelerar detta blifwer ett k..steligt watten att Läka fistelen, likmasken, sura ben och andra slike gamla och fula sår~

 

No 18      Blifwer hela örten med rot och allt upptagen H:1 Maj bittida förwarad och drucken med Vin hjelper för hjertklappande och andra swåra bröst krankheter~

 

No 19      Enula Campane, Ålandsrot, om man tager war morgon ett stycke af denna roten torkat; tuggar och hafwer i munnen förr än man går i luften Stärker den och bewarar hjertat och dess om liggande lemmar och behåller en frisk och sund uti pästilänts och andra sjukliga tider~

 

No 20      Tabaria, Vild taklök~ Denna ört blifwer och införd på Apotheket till den salfwa, Marliatum ( el. martialum) kallad, ty hon stillar blod och wärk, kyler och hetsiga sår dess saft läker och det som bränt är~

 

No 21      Ormbunke i Kärr lagar wid bärg och stenar, som hon är i store klassar, men på swed och backar ett stånd alena ; torkar man dess rötter och gifwer ett qwinten in med mjöd det utdrifwer wäldeliga allehanda maskar af människans buk hwilket qwacksalware för stor hemlighet hålla~  Stöter man dess rötter och prässar saften af.: det är besynnerligen godt emot brända skador af Eld eller watten men äro rötterna torra så lät litet rosenwatten eller watten af deras Örter blifwer distelerat till; Prässa och smör på, de torra rötterna till pulfwer gjorde och strödde i bölder eller sår som inte gerna Läkas, hjelper!~

 

No 22      Djefurets abet eller abbet stampar man dess blad och lägger på pasteknits=bölder det mognar rensa och läker wäl~

 

No 23      Femfingers Ört och tormentille=gräs; stensöta, Hällsöta, bärg=söta, sötbråken, stampar man groblad med det wita af Ägget Läger på Swulnaderhundbett, sår som mycket blöda, och på brända skador af Eld eller watten det stillar pinan och läker dem om man kan huggit sig at Lida=wattnet flyter~

 

No 24      Stor huslök, Utvärtes är dels saft godt för brända skador stor hufwudwärk halsbölder med qwinno mjölk påbundit~

 

No 25      Gör man saft af taklök och blöter frö uti litet förvän man får det hwad slag det är då skall hwarken fåglar, möss, maskar eller andra djur äta dess wäxt eller sjelfwa säden; det wäxer och dess snarare~

 

No 26      För Rosen; tag bränd tegelsten stöt sönder och blöt honom i watten gör lagom tjogt, lägg på hampeblår och bind på der swullnaden och wärken är~  

           Item; tag för 3 öre o....rvetan, för 3 öre Flädersaft blandat uti ett halft qwarter warmt öl och drick är godt för rosen~

 

No 27      Om man har inpå sin kropp ett stycke Asker så är det godt för Coliq~

Vintergröna kallas så emedan hon om wintern är grön; är en förträfflig sår Ört, en af de

förnämsta som brukas heller icke alenast sår utan och öpppna skador och fistlar~

 

No 29      Ask har en sammandragande och torkande natur står emot förgift att ormar

ej kunna trifwas när det~

 

No 30      Utaf enbären kokar man en Olja således; tag sönderstötta Enebär slå starkt

bränevin uppå låt stå ett dygn, slå sedan något Bomolja på koka litet lyckt låt sedan stå

i 8 dagar på ett warmt rum, prässa detta wäl och skumma så oljan af~ Denna ölja tjenar

att läka allehanda friska sår eller allehanda gamla onda skador på benen och

annorstädes på kroppen~

 

No 31      Tager man Ekelöf stampar och lägger på hetsiga swullnader eller bölder så läka de wäl och borttager hettan~

 

No 32      Tager man saftandes Lindelöf och lägger på färska sår det helar~

 

No 33 Twättar man elaka och gamla sår och skador med Mal Örtssaft eller watten det rensar wäl och dödar maskar i dem~

 

No 34      Hönse eller arfwegräs hållis före att kyla och binda men Gallenry säger: att hon wätskar och kan för den skull brukas uti hettsiga sjukdomar att på bindas, när någon ledamot är upptänd af mycken hetta~

 

No 35      Tager man saftet af denna Ört eller dess afsäd och låter något aska eller salt uti är godt attt tvätta skabbiga händer med~

 

No 36      En kostelig Salfwa emot allehanda hitsiga krankheter och fistelen, bereder man således: tag saften af Hönsegräs, och taklök och bomolja af hwarge ett qrwarter kokas i halfparten lät sedan 4 Lod Smör 1/2 Lod Spanskgröna dertill gör en salfwa af som tjenar till det ofwanskrifna mycket wäl

 

No 37      Våtarfwe sjuden i Vin eller ssaftet deraf taget, ormbett eller andra fula sår dermed twättar ränsar och läker dem, och om någon tagg, eller ben wore i såret drager detta gräset pålagt det ut igen~

 

No 38      Store swale=Ört, gul Räformegräs==gräs hafwer gula blomster, blekblå stjelkar något ludna hwilka om man bryter så går straxt ett Saffranfärgat saft ut, roten är full med slik saft~

 


No 39      Stöter man Swaleörts rot, och slår Vin=ätticka på och sedan med glas distilerar detta blifwer ett kosterligt watten att läka festelan, likmaskar, sura ben och andre gamla och fule sår med~

 

No 40      Björklöf kokade i watten fördrifwer skabb och klåda om man twättar sig deruti~

 

No 41      För bränsår: koka Videbark till dess han blir som tjera och Smörg det på såret~

 

No 42      Att göra smörja till wärk:

           Koka söter grädda till smör, blanda linkåda der uti och warma tillhopa Smörg det på, det hjelper Visserligen~

 

No 43      Att göra Plåster~

           Tag, Bocktalg och kåda, Vax och något terpentin smält ihop skir det wäl och lägg spanskgröna i det ha dett rött så lägg Saffran i det~

 

No 44      Att göra rännsmörja:

           koka söt grädda till smör, stöt sönder Lagerbär, Vittlök och Brännsten hopblanda deruti~

 

Om Hästar m.m~

 

No 45      Emot ett Swullet hufwud~

           Torka Rätticka, och Pulfwerisera och samma ledes Sätte fära blanda dem tillhopa och slå uti hallsen hållt närborrarna tillhopa intill de begynner drypa~ Eller sjud de skora Myror med sina Ägg uti Kittel full med watten och gif honom det att Dricka~

 

No 46      För stäkra~

           Libbsticka och Lagerbär lika mycket Vittlökenklöfta temperera det tillhopa och gif hästen in med ljum ätticka låt honom stå i 2 timmar förr än han Äter~

 

No 47      Hästar som har fått elakt igenom sig~

           skit på en sticka och gif dem i sig det hjelper~

 

 

No 48      Plåster till gamla sår~

           Tag wax ¼ [skålpund] Harts 1/8 dito Vittlök Virack 1/16 dito Bomolja 1/16 dito Silfwerglitt röd bolus blywitt galmys Kallmars rot, af hwardera 1½ Lod, det som till Pulfwer sönderstöttes ju vinare ju bättre Vaxet, hartset, och Bomoljan skall Småningom smältas wid sakta eld när det är wäl smält skall Pulfwret småningom iblandas, den som kokar han acktar sig att det ej kokar öfwer, dess wägande: ta ifrån litet och röra med en träsked wäl deruti; när det på elden wäl är samman rördt och smällt så skall det på en hampeduk långsamt hälla att det ej blir i en hög~

 


No 49      Att en Häst tager hull~

           Faenum Grecum, blöt det i win och gif honom med en sönderstött Tordyfwel uti fodret att äta eller blanda hasselknoppar i hans foder~

           Item: Bäfwergäll 1 Lod Dyfwerlsträck 3 Lod Säfwenbom 1 Lod Pulfwerisera detta och gif hästen war gång i fodret 20 Bjuggkorn Vigt~

 

No 50      Allmäneliga Läkedommar inwertes~

           God ätticka Vitt lök och msko träck rör wäl tillsamman och slå uti Hästen~

 

No 51      Att Hästar ett år är fri fibbel~

           Den kornan som sitter uti hill som det året Växt rif honom sömder och kasta i en ny kruka sätt hene på Elden att han blifwer torr att man kan honom Pulfwericera, af detta gif Hästen så mycket som en Valnöt är stor Utti fodret eller på en brödskifwa med gnuggatt Sallt det hjelper och bewarar honom ett år att han alldrig får fibbel~

 

No 52      Kärnor emellan kinbacken och hallsen der det sitter hårdt som en Swullnad rif det upp med ett Åderjärn och stick spisglas som en böna stort derin att det af sig sjölft ut swullnan Twätta honom alltid med Vin så får han alldrig den mer~

 

Mårten Bhöm~

 

No 53      Att Läka brott på Hästar~

           Salarmonic, Alun, och Hictriol slå uti friskt vatten att det smälter, twätta skadan der med; är något Orent inne twätta det ut och gör honom ren och torr, tag sedan Hånning, Terpentin, Bomolja, Bolum, arminum, Alun, Swine=ister af hwart ¼ [skålpund] Sjud dem en liten stund tillhopa så blir der en salfwa utaf; rör det wäl om till det är starknatt, stryk med en fjeder uti skadan, lägg hampe=blår der öfwer hon drager råtet till sig, det öfriga af Salfwan förwara i ett glas wäl täpt~ Så ofta du will henne bruka så twätta skadan den bemälte watten rent ut att Salfwan blir qwar sittandes~

No 54      Item:

           Linnolja Spanskgröna gammalt ister och Terpentin Smält uti en Kruka dermed bestryk skadan~

 

No 55      Att se en Hästs ålder:

           Tartarna jafwa ett yppat den Kunskapen, att i hästens Näsborrar är en wit rand och inpå det Swarta hullet en Vit fläck, eller djupt hål, ju närmare samma hål nalkas det wita strecket ju kortare tid har hästen igen~

 

No 56      Om en Häst är förgjord~

           För hästen i rinnande watten, och i det du öser af samma watten uppå honom säg sålunda för dig sjelf: Jag öser ur den djupa grund, hwaruti är drunknad båd katta och hund, Ick bit mejne pferdt wor den anf ah[nedsänkt C med:]~ Tag sedan af Samma watten kasta glödande kåhl deruti tillika med 3 skifwor rostadt bröd~ Tag så en läpp hö, gör den hårdt tillhopa och wiska der med om 3 gångor korswis fram och tillbaka uti wattnet, sedan gif hästen det samma att dricka hwad öfrigt blifwer och hästen ej förmår att dricka; det slå bort på en Korswäg detta allt måste göras i tysthet~

 


No 57      Ett annat~

           Skär hol på skinnet i korslänna och lyft på skinnet några gånger att wädret kommer emellan, häll sedan Bom=Olja deruti och skär Korswis på öfre Läppen i munnen att han får slicka blodet i sig; sedan ristas med en knif på bägge framfötterna ofwanpå en figur X [Omkringritat X] Och sammaledes en på wäggen midt för hästens hufwud i Spiltan så blir han god~

 

No 58      Ett Präserwatiw emot Qwarkan eller hostan, som Hästar plågas med~

           Tag Foenum Grecum, mer än ett halft skedblad till hwar Häst, hwilken först lägges i Vinättica att uppblötas, så mycket att det står wäl öfwer~ Detta ställes så öfwer natten att blötas, och om morgonen slås ättickan wäl utaf, en stund förut innan du tänker att bruka det, och sedan blandas Foenum Greckum, som sagt är, ett godt halft skedblad åt hwar Häst i malit malt, och gifwes åt dem att uppäta, hwilken sedan ej få dricka derpå, förr än klockan 1 eller 2~ Denna Cur brukas om hösten, när Hästarna först tagas upp af marken eller betet~ Skulle du finna,att detta ej hafwa någon werkan till purgation, så gif dem åter en dylik sats den 3dje dagen~

 

No 59      När en Häst blifwer Verkligen af Qwarkan beswärad~

           Tag ett stop korn och koka det lyckt i watten så länge, att det wäl swäller ut~ Sedan slås det på hett, som set är, i en posa, som bör passa sig efter Hästens Nos, hwilken införes i posen allt upp till Ögonen, så att han kommer, att wäl dragaa till sig ångan af det heta kornet~ När det blifwit brukat 3 a 4 gånger, skall han blifwa fri ifrån Qwarka~ Det bör wara en tät buldans pose eller och af skinn är bättre

 

No 60      Präfwentiv emot Qwarkan och äfwen stäkran hos Hästar~

           Tag en Midsommars=afton up något Karrborr=rötter, och äfwen stäker gräs och förwara dem~ Om Mickels mäss afton, eller då du tager Hästarna upp af betet, hackas dessa twenne Specier helt Smått Sönder och gifwees Hästarna in i hafra, ett Qwantum efter behag till en knäpt näfwe full, wid pass 2 a 3 mårnar å slag~

           Skulle Qwarkan lika fullt wisa sig, gifwes dem åter in af karrborr rötterna alena: och der han härmed ej skulle kunna hindras, brukas då förbeskrifna Cur~ Men will du egentligen Präserwera dem emot stäkran; då brukas med karrborre rötterna ett större qwantum af stäker=gräset~

 

No 61      Om en Häst sjukrar, och en icke wet hwad honom felar~

           Så tag ett stycke rot af Kärferl=gräs och lägg det under tungan på Hästen, hwar efter han straxt börjar stalla och mysa, och står straxt upp: är en ringa Dock wiss konst~

 

No 62      Att bota swåra in wertes krämpor hos Hästar, samt det bästa Pärserwativ, attbibehålla dem med hälsan och godt hull~

           Af Hepar Antimonii tages ifrån Apoteket så mycket en will, och har Hästen till, eller och kan en hushållare bereda det sjelf på följande sätt: Tag Antimonium Crudum, och godt luttrade salltpiller, likamycket af hwardera: stöt det wäl och blanda 2 [lispund] ihop i en järnmortel: ställ sedan morteln utpå gården, och tänd det upp med ett glödande järn, så brinner det straxt; men en måste ackta sig för röken; ty han är giftig och skadlig , så att om det itändes i huset, och Höns sitta nära intill, döde genast deraf~ Du bör dig och noga ackta, att icke något annat derefter stickas igenom samma sikt, som mskor Kommer att nyttja: ty detta Pulfwer förorsakar hos mskor starka kräkningar, så att efter 10 Pepparkorns wigt, kan en mska kräka sig till döds~ Sedan detta är wäl utbrändt och swalnat, stötes det till ett fint Pulfwer~ Dosis för friska Hästar, som ett Präfwerwativ, är ett Lod; men wisa  Hästarna någon olust och lida för fodret, eller om det märkes, att de beswäras af maskar, och att de mista sitt hull, eller att blodet är orent, hälst då Hästen gådt sent ute på höst=betet, eller om han om wåren warit bittida insläppt, och har om wintern ätit dammigt och mögligt foder; så gifwes hwar Häst 2 Lod~ Derföre bör Pulfret till förenämnde satser förut wara afwägt och tillreds~

Bruket och anmärkning härwid

Hästen måste aftonen förut wäl wattnas, men sedan helanatten stå utan foder. om morgonen derpå, bör ett halft stop hafre fuktas, hwaruti blandas en sats af detta Pulfwer, eller och uti kli eller deg, som stickes honom i hallsen, hwarpå man sedan låter honom äta hafra~ En timma derefter gifwas honom ljumt watten, så mycket han förmår och will dricka; hwilket bjuds honom hwar timma intill mid dagen~ Efter middagen måste han få en liten tapp hö eller litet hafre och hackelse i Sänder~ Har han af Qwickdrag eller qwarkan myckett ondt, eller är han utmagrad, kan man hwar 8:de eller 14:de dag, när han raftar, gifwa honom deraf~ Nyttan häraf är, att det Pugerar Hästen lindrigast, ränsar blodet ifrån skadeliga fuktigheter igenom transpiration och urin: är den säkraste bot för  Qwarkan, Qwickdrag och maskar, samt otaliga andra krämpor~ Det gifwer och Hästen en stark aptit, hwarigenom han tager till, blifwer fet, trind och frodig, jämwäl af det Sämsta foder~

 

No 63      Emot Qwarka eller hosta~

           Gif Hästen qwarter gäst i sig och rid honom derpå Swettig, hjelper för Qwarkan~

           Item: Gifwes Hästar om hösten eller wåren för en styfwer stött Droppswafwel, i blöt hafra, så är han det året fri för Qwarkan~

 

No 64      Om en Häst ej kan stalla~

           Tag stötta Kräft=stenar och gif honom in i litet warmt öl, hjelper straxt~

 

No 65      Att en Häst på 14 dagar skall få ett godt hull och blifwa Tjock och fet~

           Klockan 4ra om morgonen gifwes honom först dricka och 2 timmar derefter bör han få 2 fulla gröpar ärter~ Åter klockan 12, 2:ne gröpar dito~ Eftermiddagen Klockan4, gifwes honom åter dricka och Klockan 8, 2 gröpar ärter~ Far således harmed fort 14 dagar, så blifwer hästen stinn och fet~

 

No 66      Att en modstulen häst åter måtte få mod och Curage igen~

           Nätet hwaruti en Fåle är Fölad, torkas och stötes till Pulfwer, samt gifwes med fodret honom in, det är försökt~ Likaledes 2 Lod Saltpetermstött och med Fodret ingifwet~

 

 

No 67      Att ingen skämmer dina Hästar~

           Tager man sig en Orm hälst på Vintertalet och borar ett hol i stalls Tröskelen och hugger sedan hufwudet af den samma och lägger ned hufwudet och slår en pinna för; det bewarar dina Hästar~

 

No 68      Hästkur då han blir skämd på resan~

           Då Hästen märks wara skämd på wägen wänner man straxt om kjör ett litet stycke tillbaka icke långt endast det går fort en 3 a 4 steg, spring sedan af din Åketråss och lägg 3 näfwar hö ur Karsen och gif öfwer besslet äta Ock spotta på yttra sidan på din wänstra hand; låt hästenslika af detta wänd sedan om du hinner nog din följeslagare och kör om den som har skämt för dig han följer dig icke dän dagen~

 

No 69      Att befreda en Häst för onda mskor~

           Gif Hästen in om hösten då du ställern på stall för 1½ % af dessa 3ne sorter: Sefwen bom; Spisglas; Grekum till samma stött och tag lika mycket af dessa Spesier och stöt i grimman och i tråssen det gör att det året skämmer ingen din Häst~

 

No 70      Säfwenbommen får lof att köpas hwart år annars duger han ej~

           Detta går ochså om att gifwa Hästen in hwad tid på året som det Kan wara efwenså om Hästen är skämder i stallet så hjelper det~

 

No 71      För Kwedrag om man hittar efter Vargar i deras lortar små hela benknotor tagett af dessa ben samt litet må.kött och några strå af gräs som är tagit medsommars afton emellan klockan 10 och ½12 förmiddagen och gif din häst in om hästen då han sättes oå stallet det gör att han ej får kwedrag det året~

 

No 72      För en piga som ej will bli rådd~

           Hon tager in litet säfwenbom det gör att om hon är rådd går allt sammans bort och icke skadar henn Och sedarmera är detta ett sufränt botemedel för de som wilja hafwa sänglagare att det skadar icke~

 

No 73      Om en Karl gör på samma sätt det hjelper och efwen och om han tager litet Sefwenbom och sätter upp i hårskälet i Pannan det gör och till saken~

           Item: i gemen~ wara wad hona som detta får i sig blir allrig med foster~

 

 

No 74      Dito på ett annat sätt~

           Qwinnan tager Ormegadden ur ormens mun då han lefwer och sedan låtit den samma ligga till morgondagen och sedan när hon bäst finner sig sätter den samma gadden i sin arm wäl att han icke faller ut det gör det samma~

 


No 75      Item~

           En flicka tager sig litet Qwicksilfwer och fattar in i wänstra armen och låter skinnet wäxa öfwer det gör så mycket att hon alldrig blir med foster~

 

No 76      Item~

           Om en Qwinna som är rådd äter upp hjertat som är tagit ur en lefwande fisk det gör att fostret går bort~

 

No 77      Att göra en Qwinna rådd då hon beblandar sig med mansfolk~

           Träd en synål med tråd på genom båda ögonen på en lefwande orm släpp ormen sedan; stick en flicka dermed 3 gånger så blir hon tjock det första hon befattar sig med mansfolk~

 

No 78      För Swindel eller att man ej hisnar då man klifwer något högt~

           Om man tuggar Swart njuse=rot och roten af Swindels=Ört tillsammans hwaraf jägare uti Tyrol och Schweitz sig betjena, då de stiga uppå de höga bergen; det hjelper~

 


Register Örter

No 1       Stärkebär

No 2       Jungfruhår

No 3       Åkermönja

No 4       Vårfrukåpa,

No 5       Bäckböna

No 6       Fårpungar

No 7       Tusen dygder

No 8       Lilla Swalegräs

No 9       Ögnetröst

No 10      Jordrök

No 11      Äbet

No 12      Åkermönja

No 13      Ask

No 14      Eketräd

No 15      Stickelbär eller Krusbärslöf,

No 16      Bäckböna

No 17      Stöter man Räformsgräsets Örts Rot

No 18      Blifwer hela örten med rot och allt upptagen H:1 Maj

No 19      Enula Campane, Ålandsrot

No 20      Tabaria, Vild taklök~

No 21      Ormbunke

No 22      Djefurets abet eller abbet

No 23      Femfingers Ört och tormentille=gräs; stensöta, Hällsöta, bärg=söta,                    sötbråken

No 24      Stor huslök,

No 25      Gör man saft af taklök

No 26      För Rosen

No 27      Om man har inpå sin kropp ett stycke Asker

No 29      Ask

No 30      Utaf enbären

No 31      Tager man Ekelöf

No 32      Tager man saftandes Lindelöf

No 33      Twättar man elaka och gamla sår och skador med Mal Örtssaft

No 34      Hönse eller arfwegräs

No 35      Tager man saftet af denna Ört

No 36      En kostelig Salfwa

No 37      Våtarfwe

No 38      Store swale=Ört, gul Räformegräs==gräs

No 39      Stöter man Swaleörts rot

No 40      Björklöf

No 41      För bränsår: koka Videbark

No 42      Att göra smörja till wärk:

No 43      Att göra Plåster~

No 44      Att göra rännsmörja:

Om Hästar m.m~

No 45      Emot ett Swullet hufwud~

No 46      För stäkra~

No 47      Hästar som har fått elakt igenom sig~

No 48      Plåster till gamla sår~

No 49      Att en Häst tager hull~

No 50      Allmäneliga Läkedommar inwertes~

No 51      Att Hästar ett år är fri fibbel~

No 52      Kärnor emellan kinbacken och hallsen

Mårten Bhöm~

No 53      Att Läka brott på Hästar~

No 54      Item:

No 55      Att se en Hästs ålder:

No 56      Om en Häst är förgjord~

No 57      Ett annat~

No 58      Ett Präserwatiw emot Qwarkan eller hostan, som Hästar plågas med~

No 59      När en Häst blifwer Verkligen af Qwarkan beswärad~

No 60      Präfwentiv emot Qwarkan och äfwen stäkran hos Hästar~

No 61      Om en Häst sjukrar, och en icke wet hwad honom felar~

No 62      Att bota swåra in wertes krämpor hos Hästar, samt det bästa Pärserwativ,   

           attbibehålla dem med hälsan och godt hull~

No 63      Emot Qwarka eller hosta~

No 64      Om en Häst ej kan stalla~

No 65      Att en Häst på 14 dagar skall få ett godt hull och blifwa Tjock och fet~

No 66      Att en modstulen häst åter måtte få mod och Curage igen~

No 67      Att ingen skämmer dina Hästar~

No 68      Hästkur då han blir skämd på resan~

No 69      Att befreda en Häst för onda mskor~

No 70      Säfwenbommen får lof att köpas hwart år annars duger han ej~

No 71      För Kwedrag om man hittar efter Vargar i deras lortar små hela benknotor

No 72      För en piga som ej will bli rådd~

No 73      Om en Karl gör på samma sätt det hjelper och efwen och om han tager litet

No 74      Dito på ett annat sätt~

No 75      Item~

No 76      Item~

No 77      Att göra en Qwinna rådd då hon beblandar sig med mansfolk~

No 78      För Swindel eller att man ej hisnar då man klifwer något högt~

 

ligger i warma kläder och jämn och Lindrig Swettning AN[i├Ê
[1][1]ë[1]ÿ