Your Company
Start Gårdar och Torp Historia Handelsbodar Företag Skolor Personer Länkar Kontakt Kartsök

 

 

Dombok 1598 Emigranter från Lännäs Immigranter till Lännäs Folketspark/Folketshus Katrinebrunn Lännäs Bygdegård Indelta soldater Posten Lännäs sparbank Vinöfärjan Lännäs kyrka Frikyrkor Olyckor Fornminneskarta Lännäs Hembygds- och Fornminnesförening Hampetorps IF Bröllop Ransonering under 2:a värdskriget Milstenar Emegrationen

Hampetorps IF

 

FOTBOLL FÖRSTA IDROTTSGREN I LÄNNÄS MEN DET VAR SVÅRT ATT FÅ NÅGON PLAN.


Intresset för idrottsutövning bland ungdomen i Lännäs,, torde, hur underligt det än kan låta, inte kunna spåras längre tillbaka än 40-45 år. Att man inte mera följde med utvecklingen inom den redan tidigare så stora folkrörelsen synes framförallt bero på den isolering från yttervärlden som socknen levde i, innan bussförbindelserna och radion kom in i bilden i mitten på 1920-talet. En annan orsak torde också ha varit att Nerikes-Tidningen, som det stora flertalet läste, mycket blygsamt sysslade med idrottsreferat. Ett uppvaknande intresse skedde emellertid omkring 1925, bl a påverkat av den verksamhet som kom igång i Odensbacken. Dessutom bidrog tydligen Harry Perssons härjningar i boxningsringen samt de landsväglopp på cykel, som drog igenom trakten.
Det första aktiva idrottsutövandet inträffade förmodligen 1926, berättar Arne Lännström, numera affärsman i Örebro. Då mötte ett utvalt lag från Hampetorp med omnejd ett lag från Valsta utanför Qdensbacken i en fotbollsmatch. Hemmalaget förlorade hedersamt med l-0. Matchen spelades på en klövervall med två krakstörar utan överribba som mål i vardera kortändan av planen och med djupa diken som naturliga långsidor. Spelarna uppträdde i långbyxor och keps. Dobbade fotbollsskor var ett okänt begrepp. Av deltagarna minns jag med säkerhet endast Filip Eriksson, V:a Rud och Albin Eriksson, Burtorpet.

Efter detta låg fotbollen nere, Främst berodde det på att ingen av socknens lantbrukare ville upplåta planutrymme åt detta i deras ögon galna upptåg. Sparkandet mot ett mål förekom dock ganska flitigt, bl a i en hage nedanför Burtorpet och på en slätt där den nya pappersindustrin i Hampetorp numera är belägen.
Omkring 1929 inleddes en period av livligt idrottande. Det var framförallt fotboll och bandy, som stod på programmet. Man kallade sig Hampetorps bollklubb rätt och slätt.
Styrelse, protokoll och liknande finesser var inte uppfunna ännu. En boll var det enda som behövdes. Den kostade 7 kr. Och den skramlade man till. Ett område nedanför Gluggstugan utnyttjades några somrar till bollsparkarplan.
Omkring 1932 flyttade man över till en åker vid Stenkulla. Samtidigt bytte man namn och kallade sig för Hampetorps sportklubb och så köpte klubben tröjor. De var flaggblå och hade gul krage. Byxor däremot skaffade var och en åt sig själv. Samtliga var hemmasömmade av vit oblekt domestik. Motståndare var dock svårt att få tag på och därför blev inte matcherna så många. Ett lag som en stekhet söndag förlorade mot dåvarande, Odensbackens SK med 7-0 bestod j från mål till vänsterytter av Arne j Lännström, Georg Högström, Verner Karlsson, Alvar Olsson, Rudolf Lager, Sven Lager, Folke Johansson, Arvid Olsson, Helge Lager, Inge Strömberg och Sigvard Lager.
Den första bandymatchen begicks någon gång omkring 1928. Motståndare var också då Odensbackens SK. Drabbningen var historisk så tillvida, att det antagligen var första gången som en målvakt uppträdde utan skridskor. Men det gjorde faktiskt Ejnar Andersson den gången. F ö var han hela matcher, igenom sysselsatt med att tända rökpipan, För varje gång bollen passerade målstörarna blåste han ut en rökpuff. Och det blev rätt ofta. Hemmalaget förlorade med 24-0. Men det hör också till historien att ingen av de förlorande spelarna fyllt 15 år och att samtliga var utrustade med vanliga skridskor med remmar och hemmagjorda klubbor. Det var nämligen ont om pengar i Lännäs på den tiden. Ingen av medlemmarna hade under dessa år några egna inkomster att tala om. Trots att en abonnerad bus  till Hidingsta och Ekeby bara kostade 10kr var det inte många som kunde skaka fram den 50-öriiig som resan kostade per person.
På 30-talet började flera grabbar jobba på sjön, fortsätter Lännström När vintern anlände kom de hem med fläktar från den stora världen och med klingande mynt i fickorna på de svajiga kommisbyxorna. Det medförde att det blev fart på bandyn några år framöver. Särskilt säsongen 1933-34 var livlig. Bl a var ett lag från Almby ute och vann knappt med 4-3. Ett annat från Vingåker fick åka hem med 8-3 i baken. Läppe slapp undan med 11 -0 sedan lagen i halvtid bytt backar och målvakt. Ett lag från St. Mellösa, varur sedermera Åsbyviken växte fram, fick på moppe med 11 -2. Men så var det lirare som visste hur det "röda nystanet" skulle behands.
Inge Strömberg i mål nervör före matcherna som; en rashäst på startlinjen, men pålitlig i alla väder; Georg Högström, lynnig och svårflirtad på sin hogerbackplats; Lennart Ståhl, ettrig snabbåkare, som tyvärr gick ur tiden ett år senare, bara 20 år gammal; Folke Magnusson, härlig påfriskare; Ruben Thyberg, filbunkslugn och gammal i gården redan då; Henry Lindmark, fräck och styv åkare; Sven Lager, finurlig högerytter; Folke Johansson, urstyv och snabb åkare men svagare skytt; Gustaf Högström, lagets storspelare, som' med sin balans och snabbhet och sitt fenomenala tillslag på bollen hade blivit en stjärna i större sammanhang om någon uppköpare fått se honom; Arne Lännström, som alltid på något oförklarligt sätt lyckades göra mål, men som efteråt alltid hittades liggande på isen samt till sist Helge Lager, snabb och hårdskjutande vänsterytter.
Men   laget   skingrades    efterhand. Flera spelare flyttade till andra orter, där förtjänst- och arbetsmöjligheterna var bättre. Sporadiska försök gjordes nog att få igång verksamheten igen. Men så kom andra världskriget, och inkallelserna emellan. Och det vet nog många äldre vad det medförde. Säkert är det åtskilliga nuvarande och utflyttade lännäsbor, som minns den här tiden med ett visst vemod.
GUNNAR   HJALMARSSON Nerikes Allehanda 16/12 19??

 

bandy

Bandylaget

2:a från vänster Folke Eriksson

 

fotboll

 

Foitbollslaget

1:a från vänster övre raden Folke Eriksson

 

Föreningen bildades1943 den 25 maj under en björk i Hampetorp.

Medlemsavgiften bestämdes till 1 Kr för de under 16 år och 2 Kr för övriga. Avgiften sänktes till 1 Kr för alla 1947, samma år påbörjades arbetet med idrottspla vid Folkets Hus.

1951 invigs Lännäs IP, (senare Hampetorps IP), medlemsantalet är 39 st

1957 byter laget matchdräkt för att få bättre tur i serien, och 1962 resulterar klädbytet att man inner div 6 Centrala, och därefter inte ramlat ner till div 6 igen.

1967 blir fotbollslaget 2:a i div 5 och flyttas upp till div 4 där man blir kvar i ett år, men kommer tillbaka 1970, men även denna gång blir det en ettårig deltagande i div 4.

Blir 2:a i div 4 1978 efter att ha vunnit div 5 1977, vilket är föreningens största framgång.

1983 slås Hampetorps IF samman med Odensbackens IF och bildar Hampetorp-Odensbackens IF