|
August Andersson
| August .Andersson eller "August i Rää" |
| August Andersson, Marielund, Östra Rud, bonde, men sedemera laggkärlssnickare och |
| .cementare, föddes år 1 843 i ett gammalt ställe som hette Göranstorp i Lännäs socken |
| vilket fadern Anders Ersson (rodd 28 nov. 1804 och död 14 februari 1890) brukat |
| ända sedan sin barndom. Augusts mor hette Britta-Stina och var modd den 16 juni 1804 I |
| Goranstorp hade det funnits fem bröder och tre stycken systrar, av vilka alla tre systrama |
| var oförmogna att gora något på grund av reumatism. berättas det August Anderssqn som |
| senare blev känd udder namnet '.August i Räa'' eller ''August Annerse'', tjänade i unga år |
| vid Espenäs gård och där var husbondfolket mycket snåla. Då August skulle flytta därifrån |
| kvädade han noljande visa som han satte upp på en stolpe vid nerfärtsvägen till Espenäs |
| Här gär vägen till Svältens äng |
| Här mä Hin hate vara piga eller dräng |
| för ho kokar så fasligt turner supa |
| Sen har di små knivar och.fata fat |
| Å ändå vill di att en ska äta snart. . . |
| Tyvärr har det ej gått att få upptecknat mer än forsta versen, fast det emellertid från början |
| Så småningom kom August till Rud, där han brukade en gård men byggde sedan Marielund, |
| där han och hans hustru (död 1895) bodde. August Andersson, som var en hel del originell |
| (bland annat omskriven i Nerikes Allehandas julnummer någon gång på 1930-talet under |
| rubriken juläpplen), hade en del uttryck för att särskilt betyda det han just då talade om |
| Uttrycken han begagnade var till stor den bibliska verser eller dylikt. Till exempel: En |
| kokande gryta kommer från norden, eller, Vi prästerskapet, m.m. En annan strof lydde |
| Hällkwist skulle åka till Roma |
| för att träffa sitt blomma. |
| Men resa bort, och resa hem, |
| ä som å ro i samma skinn. |
| Så Hellkvist han stanna hemma |
| Sin äldsta son Anders kallade han för kronprinsen, och sonen Karl för prins Karl. l |
| Marielund fanns det, förutom en massa verktyg, en del gamla unika saker. En gammal |
| familjebibel illustrerad med bilder, vidare en psalmonika eder psalmonikom en nu förtiden |
| väldigt sällsynt sak. Psalmonika, som är ett åldrigt musikinstrument, är en låda liknande en |
| lång, smal rektangel. Den är utan botten och har endast två strängar. På locket är liksom |
| trappsteg utskurna på vilka papperslappar med siffror var uppklistrade. När ''August i Rää” |
| spelade på den, hade han en stråle som han drog över strängarna med. Vidare hade han ett |
| lampglas med vilket han tryckte ned strängarna på trappstegen och fick då olika tonarter |
| Psalmonikan lämpade sig bäst att spela psalmer och långsamma sånger på Det kan aven |
| noteras att det fanns en gammal fin fiol i Marielund. ''August Annersa'' tyckte mycket om |
| att gå och äta och knapra på hån bröd, berättar Edvin Andersson, Sörgården Nar han |
| skulle gå någonstans tog han alltid en bit hårt bröd med sig. Han visste nästan precis hur |
| långt brödbiten skulle räcka. Till exempel om han skulle gå över hagarna till Hampetorp |
| Den här biten räcker till Påvelstugan o.s.v. En gång var Edvin Andersson med August Hör |
| att hjälpa honom med att göra en bro över en bäck (Edvin var då drygt 21 år). August hade |
| snickrat ihop ramar av trä som de skulle ställa över bäcken. Sedan skulle det läggas tätt med |
| bommar därpå, och så till slut sten överst. Då emellertid någon grästorva fastnat i diket |
| under bron och dämt vattnet, skulle Edvin peta bort den med påföljd att han råkade välta |
| omkull någon ram. Då gormade August värre. Han sade bland annat: Ja nog har du varit ute |
| och exercerat allt, men ett som jag tror att ni inte fick lära er där ni var, det va te å bygga broar |
| Till slut kan det kanske nämnas att sedan ''August Annersa'' slutat som bonde, for han och |
| sönerna då och då omkring, ibland ända till Götlundatrakten, och köpte ekar på rot, vilka de |
| sedan själva tog omkull och forslade hem Ror att så göra laggar och laggkärl utav. Den |
| tjocka ekbarken tillvaratog de också och sålde till garveriema. Så ibland tog "August i Rää" |
| sig fritt från vardagens slit med ett rus. Då Hortiden gick det nästan att köpa hur mycket |
| brännvin man ville (Detta är skrivet när motboken fanns) Det berättas att folk ibland tog |
| hem hela kaggar och delade. Under senare delen av sin levnad, han var då änkling, anställde |
| han en hushållerska vid namn Tilda Ror att sköta hushållet samt hjälpa till med andra sysslor, |
| t.ex. utfordra hönsen och grisen och kon |
| August Andersson dog den 3 augusti 1923 i en ålder av nära 80 år. Stugan och täppan |
| övertogs då av sonen Anders som bodde där många år innan han gick bort den 1 7 november |
| 1950. Både Anders, Karl och August Andersson vilar nu på Lännäs kyrkogård |
Källa Ragnar Sandin
|