Västra Rud eller Smesra som det kallades.

Text av Peder Ståhl

Personerna på kortet: fr vänster Hilda Eriksson med Tekla i knät Ludvig med Filip och Erik. Paret i mitten Karolina och Erik Persson ( Ludvigs föräldrar ) Paret till höger Karl Johan och Tekla från Burtorpet ( syster till Ludvig ) med barnen Sigfrid och Albin. Fotot från ca 1905

Torpet arrenderades av Erik Persson f 1832 15/8 och hans hustru Karolina Persdotter f 1837 29/10

Nuvarande huset flyttades hit från Lilla Lagöl 1880

Deras son Ludvig tog över och gifte sig med Hilda Törnkvist och fic 10 barn:

Erik	1900 28/12
Filip	1902 15/12
Tekla	1905 1/8
Anna	1908 6/1
Frida	1910 2/3
Bror	1912 21/10
Karl	1912 21/10
Signe	1915 23/1
Hilding	1919 5/1
Sven	1924 29/11

Hilma och Ludvig

Haelsningar-fraan-Elsa-och-Annie-Carlsson-Blenda-Trygg-Ruth-Eriksson.jpg

Från vänster Hilma och Ludvig, de övriga är Elsa och Annie Carlsson, Blenda Trygg samt Ruth Eriksson samt barn och någon okänd,

Var bilden är tagen har jag inte kunnat se, men tagen någon gång på 30-talet

100 års historia för Westra Rud ( Smesra )

1900

Den 27 novembergifte sig Ludvig ( Lysning 4/11 ) med Hilda Maria Törnqvist f 1878 16/5

Den 28 december föds Eric Arvid

1902

Den 15 december föds Gustaf Filip

1905

Den 1 september föds Tekla Maria

1908

Den 6 januari föds Anna Teresia

1910

Den föds Frida Carolina

1912

Den 21 oktober föds tvillingarna Bror Evert och Bror Karl

1915

Den földs Signe Olivia

1918

Den 13 mars köper Ludvig Eriksson Smesra , 3.000:- för byggnaderna och 300 per hektar för åkerjord samt 100 per hektar betesmark.

I köpet ingår inte på 5 år all skog över 7 tum i brösthöjd samt alla ekar.

Dessutom ingick änkan Kristina Mathilda Eriksdotter f 1858 1/9 som bodde i Lilla Nifsan på sin livstid och skulle ha vedbrand. Hon hade blivit änka 1889 2/2 då hennes man Olof Larsson f 1861 drunknade under snötjocka på Hjälmaren endast 27 år gammal.

Den 17 november köper Ludvig den undantagna avverkningsrätten, till ekträd och träd över 7 tum i brösthöjd, för 2.500:-

1919

Den 5 januari föds Nils Hilding

Den 1 maj upprättas Köpebrevet på totalt 18.309:-

Den 1 juli fasställs köpeskillingen efter lantmäteriförrättning.

Den 23 september erhölls Lagfartsbevis.

Den 11 december utfärdas ett Köpeskillingsredovisning

1920

Den 19 januari utfärdas ett gravationsbevis, som fastslår att fastigheten inte belastas av anna än inteckning av den 22 september 1919 ( 4.000:- ) samt undantaget för Karolina Ersdotter boende i Lilla Nifsan

1922

Den 16oktober dör Ludvigs Mamma Carolina Persson

Ludvigs syster Edla hade emigrerat till USA 1885 då de inte har någon adress efterlyses hon ,i Post och Inrikestidningar tre gånger. Då hon efterlyses i namnet Edla Kristina Persson ( detta är in brytningstid vad gäller efternamn, Persdotter blev Persson ) Hon hade gift sig i USA Minesota med Karl Johan Larsson från Lännäs som emigrerade 1891.

1924

Den 29 november föds Sven Ludvig

1925

Den 16 april dör Ludvigs far Erik Persson

1938

Den 1 april skall ny väg anläggas ( nuvarande Riksväg 52 ), dett innebär att Ludvig måste flytta sitt sågverk och även släppa till mark. För detta erhållar han 2.700:-

Den 25 maj beviljar Kungl. Majt:s befallningshavare i Örebro län, att gamla landsvägen får nyttjas som utfartsväg till den nyanlagda vägen och att materialet i vägbanan får behållas.

1939

Den 16 april dör Ludvig ( Cancer i magen )

Den 29 juli sker bouppteckningen efter Ludvig, den slutar på en behållning i boet av 13.786,05 varav taxeringsvärde av fast egendon utgör 11.700. I övrigt kan nämnas 3 hästar, 7 kor, 1 kviga, 2 kalvar 2 grisar och 23 hönorallt tillett värde av 3.312:-. Avgående poster bl.a. Gusten Eriksson för bouppteckning 1.050:- och begravningskostnad 250:-

1940

Den 5 december hölls auktion på lantbruksdelen, denna inbringade efter utgifter 4.811,48

1945

Den 22 maj säljer sterbhuset Lilla Nifsan till Einar Larsson ( Gift med Signe ) för 4000:- ( Lagfart beviljas 23 januari 1946

1956

Den 15 maj får sterbhuset 22,50 för att upplåta plats för 6 stolpar och 2 stag till Televerket.

1966

Den 22 juli avlider Hilda och bouppteckning sker den 15 oktober med en behållning av 22.757,85. Taxerigsvärdet på fastigheten är 19.350:-. Begravningskostnad inklusive gravsten 2.228,65

1969

Sker arvskifte efter makarna Ludvig och Hilda Eriksson ( fram tills nu har det varit sterbhus ). I samband med detta köper Sven, Anna och Tekla tomter ( Karl, Filip, Erik och Hilding har tomter sedan tidigare ) Signe, Bror och Hilding köper fastigheten för 40.000:- 1/3 del var.

1973

17/november avlider Bror. Bouppteckning sker den 26 januari 1974 med en behållning av 42.836,9. Arvingar enligt testamente är Hilding, Signe och Einar.

1975

Den 20 juli avlider Signe, arvingar enligt testamente Einar och Hilding.

1981

Den 10 januari avlider Einar. Hilding ärver hela dödsboet. Dock blir Einars syster efterarvinge till 1/3

1992

Den 13 juni avlider Hilding, Auktion hålls under sommaren och fastigheten säljs. Arvingar efter Hilding blir till 1/3 Einars syster och till 2/3 Hildings syskon och syskonbarn.

hilma 80 år 1958

Hilda omgiven av sina tio barn.

Från vänster Bror Eriksson, Anna Oldin, Karl Eriksson, Hilding Eriksson, Seven Eriksson, Frida Lager, Filip Eriksson, Tekla Sjöström, Signe Larsson, Hilda, Erik Eriksson.

Kortet taget 1958 vid Hildas 80-åresdag

ann erik tekla frida- kalle bror signe hilding

Anna "Oldin": Erik Eriksson: Tekla "Sjöström": Frida"Lager":

Karl Eriksson: Bror Eriksson: Signe "Larsson": Hilding Eriksson

VÄSTRA RUD

Av Aurora Lager

Västra Rud, oj vad man har minnen från denna gård. Men jag skall börja från början så långt bort i tiden som jag har fått reda på. Erik Persson och hans hustru Karolina. det var Ludvig Erikssons föräldrar det. Det var sonen Ludvig som tog över stället så småningom. Men först några ord om Erik

och Kari som hon kallades. Erik hade inte så starka ben, så jordbruket var nog så strävsamt för Kari och barnen, men Erik var skräddare också. så på så vis blev det ju en liten inkomst från hans yrke också. Kari började att köpa upp bär och andra saker såsom ägg och smör som bönderna kunde leverera och så for hon med båt till Stockholm och sålde det. Det var väl när barnen hade blivit så stora, att flickorna kunde sköta hemmet. Det var nog inget latmansgöra att fara till Stockholm fram och åter i veckan och sälja dessa produkter. men hon var stark och affärerna lönade sig ju, och då blev det ju en slant där också.

Västra Rud hörde till Segersjö gods så det var för dem att göra dagsverken för stället. Det var nog Ludvig som fick göra det. fadern var lu ofärdig så han kunde inte orka med sådana sysslor. Till slut kunde de friköpa gården och det var väl en stor befrielse, och då var det slut med slavgörat för Ludvigs del. Man kan glatt tänka sig hur han kände det, när han inte behövde gå i sådan syssla. Ludvig gifte sig med Hilda Törnkvist från Hultstugan och det borgade för en duktig hustru. Tio barn fick de. Det var nog ganska strävsamt för mor Hilda med så stor familj, men som på alla

andra ställen så gick det ju även där. Barnen växte upp och kom ur händer som det heter och då blev det mer ro för mor. Tror väl inte att det var någon svårare sjukdom på dessa ungar mer än möjligen några barnsjukdomar som mässlingen och röda hund och så möjligen förkylningar.

Ludvig var en duktig jordbrukare, så han fick bra skördar och det var lu viktigt. Vidare var han en duktig slaktare. Han slaktade både kor. får, kalvar och grisar. Sedan åkte han omkring i bygden och sålde köttet både sommar och vinter. Hur kunde han det, undrar nog många. På vintern gick det väl an, men på sommaren när det var varmt? Stackars den fluga som vågade närma sig den vagnen med kött Den flydde snart för det var så mycket is och så väl På vintern då var det att slå dövlake sä snart isen hade lagt. men vi var inte dumdristiga, för då hade det nog blivit stryk för oss båda av respektive föräldrar.

Aren gick fort när man var barn. Det fanns så mycket att roa sig med. man byggde kojor och man lekte alla möjliga lekar ute i Guds fria natur. Vad jag önskar att alla barn kunde få göra det nu med, då skulle det inte finnas så mycket bråk bland dagens ungdom. Det fanns hem för barnen på den tiden. Aven om det var fattigt och inte fanns så många saker i hemmet, så kunde de allra flesta barnen komma hem till sina föräldrar och berätta om vad de hade på hjärtat.

Ja nu är allt förändrat vid Västra Rud. Huset och tomten är sålda och det är nytt folk där, men så är det ju. Det går inte att köra i gamla hjulspår, när den generation som fanns dår när man var bam har gått till sina fäder. Dä får man sitta där och minnas

det som har varit och det är bara goda minnen man har från denna gård.

Det finns hur mycket som helst att berätta om Västra Rud. Ludvig Eriksson byggde även upp en såg där. På den tiden var det en ganska bra sak att ha i närheten. Då kunde bönderna få sågat timmer, som de hade på sina marker. Det var ju en stor fördel, då fick de ju virke till att både bygga nytt av och att laga sin hus med. Det var en stor sak att slippa åka lång väg för att få tag på litet virke och så blev det ju mycket billigare också. Vidare fanns det en smedja vid Västra Rud och Ludvig hjälpte grannar med sådant som behövde lagas vid en sådan inrättning. Eftersom både Östra och Västra Rud var jordbruksbygd, så var det ju en stor fördel att ha någon som kunde hjälpa dem att laga både plogar och harvar. Det var bara att åka till Ludvig med det så lagade han det. Sågen kom till omkring 1920-talet och driften där varade till 1938.